Home sweet home

Hemma efter tre och en halv månad på resande fot levandes i en ryggsäck. Haft en otroligt fantastisk upplevelse och är så tacksam för allt jag fått se och uppleva, för alla underbara människor jag träffat längs med vägen som varit med och gjort den så fantastisk. Kom igår till Stockholm och tog då bussen ner till Västervik där syster och vän väntade för att spendera en natt där tillsammans. Idag körde vi ner till Karlskrona där mamma och pappa väntade för att äta mat och mysa. Träffade min lilla vovve efter en lång tid borta är alltid lika kul. Lycklig men allt lite tjurig ska man vara. Då pappa ska iväg denna veckan har jag fått ansvaret för henne vilket jag tacksamt gör. Alltid kul att få ta hand om henne och speciellt nu när jag varit borta så länge så är det kul att spendera lite extra tid med henne. Hoppas hon inte blir allt för trött på alla framtids promenader och förhoppningsvis joggingturer. Imorgon blir det att ringa en massa samtal. Måste fixa allt inför sommarjobbet, har problem med en visdomstand så måste boka tid hos tandläkaren och måste även ringa vårdcentralen för att kolla upp så att allt med lunginflammationen har gått över så jag inte får mer problem. Flygresan hit till Sverige verkar ha påverkat lungorna lite då jag hostar betydligt mer nu på kvällarna än vad jag tidigare gjort så känns säkrast att få det uppkollat så det inte är något mer fel. Trött efter en lång dag och lite sömn de senaste nätterna så nu blir det att sova och hoppas på att den fyrbenta inte väcker mig allt för tidigt :P 

Chatham 12/5

Förstår inte att det redan gått en vecka sedan jag kom till chatham. Har haft det jättebra och varit roligt att träffa alla kompisar och familjen igen. Är så tacksam att få ha en familj även här i USA. Hoppas verkligen på att kunna komma tillbaka snart igen men om inte annat så kommer barnen och Kat till Sverige i sommar så då får jag träffa dem igen. 

Imorgon bär det av hemåt till Sverige igen. Kan inte förstå att tiden redan är slut, känns som att det var förra veckan jag satte mig på flyget till Bangkok och nu är det redan dags att åka hem. Alla hemma verkar mer exalterade över min hemkomst än vad jag själv är. Självklart ska det bli skönt och kul att komma hem och se alla igen men är tufft att komma hem också. Har verkligen haft den bästa tiden i mitt liv, fått träffa så otroligt många fantastiska människor som jag kanske aldrig får se igen vilket är sorgligt men samtidigt ofattbart att ha blivit så god vän med så många som till en början var främlingar men nu är riktigt bra vänner. Jag kanske aldrig träffar dem igen eller håller kontakten men de kommer alltid ha betydelse för mig då de var med och gjorde min resa fantastisk. Känns tufft att komma hem till allt där det verkar vara som det alltid varit och jag har förändrats. Hade inte haft något emot att istället för att sätta mig på ett plan till Stockholm att istället hoppa på ett plan tillbaka till Asien igen. Har älskat att varje dag träffa nya människor och skaffa nya bekantskaper, kan inte förstå att nu kommer jag inte träffa nya människor varje dag och kommer inte varje dag kunna dela resglädjen med människorna runt omkring mig. Sorgligt men är sånt man får lära sig att hantera om man vill resa på detta sättet. Är så grymt tacksam för alla underbara människor som gjorde min resa så fantastisk. Imorgon kväll bär det av till Sverige, ska bli kul att träffa familjen igen även om det är med tyngt hjärta ryggsäcken behöver packas upp. Ska dock bli skönt att inte behöva bo i en ryggsäck mer även om det nu blivit en vana och inte ett besvär längre. 

See you soon home sweet home! 

Coffee with the Chatham girls tonight

Gårdagens trip till new york city 

My home away from home, Chatham 

Chatham 9/5

Har spenderat helgen med de gamla au pairerna i området. Är fyra fem stycken som är kvar sedan jag var här så har umgåtts med dem mesta delen av tiden jag har varit här än så länge. Roligt att se dem igen, höra allt som hänt och deras planer. Gör mitt bästa för att få dem att åka på sitt livs äventyr i Sydostasien, kanske lyckats få någon intresserad iaf. I lördags fick det bli en lugn dag då jag vaknade vid fyra på morgonen och kunde inte somna om på flera timmar. Gillar verkligen inte jetlagen. Såg på bio på eftermiddagen och på kvällen firade vi en av au pairernas födelsedagar. Igår var det lite shopping, mat och kolla på en fotbollsmatch som en av värdbarnen till en kompis spelade. Riktigt nice att träffa alla igen och catch up. 

Chinese food in bed :) 

Chatham 6/5

Back in my American home, feels good to be back! Skönt att vara tillbaka samtidigt som det är konstigt att vara här igen. Allt är lika dant och inte mycket har ändrats men kul att se barnen och alla gamla au pairer som fortfarande är här från min tid. Är så annorlunda att komma till ett västerländskt land igen. Allt är verkligen annorlunda här gentemot Asien, knappt några motorcyklar eller mopeder, ingen som tutar, alls följer trafikregler och det existerar faktiskt regler. Toalettpapperet slängs åter igen i toalettstolen och inte i en papperskorg brevid. Vädret är hemskt. Regnar och är iskallt. Jacka, kofta, jeans och heltäckande skor är det som gäller. Fryser typ jämt...antar att det kommer ta ett tag att vänja sig vid kylan. Människor runt omkring mig är i alla fall någorlunda min längd och det finns många som är längre vilket inte var alls vanligt i Asien speciellt inte på de allmänna områdena där lokalbefolkningen befinner sig. Känns skönt att vara tillbaka till ett välutvecklat land samtidigt som det är jobbigt att vara tillbaka från en underbar resa. Men än är det en vecka kvar innan jag åker hem till Sverige så ska göra det bästa av tiden här och få se mitt kära New York igen och en del shopping måste självklart också göras. Det första jag borde köpa är väl en väska till för att få med mig allt men men det är ett bekymmer jag får ta när det är dags att packa igen. 

Nu är det snart dags att hämta barnen från skolan :) finally Friday 

--> Chatham

Nu lämnar jag Asien och ger mig av till Chatham för åtta dagar innan det bär av hem till Sverige igen. Är grymt ledsen att lämna...hade så gärna velat vara kvar och fortsätta upptäcka denna delen av världen. Men det får vänta till nästa resa, har fortfarande så många nya ställen att åka till här i sydostasien så det får definitivt bli i alla fall en resa till. Även så många ställen jg vill åka tillbaka till och besöka igen för att spendera mer tid där. Längtar redan till nästa resa, för att kunna dyka igen, träffa fler underbara människor och ser fler otroliga platser. Men får inte gräva ner mig i tanken att det kan ta en lång tid innan jag får möjlighet att komma tillbaka. Får se på den ljusa sidan att nu bär det av hemåt först till Chatham och sen tillbaka till Karlskrona. Ska faktiskt bli skönt att kunna se vänner och familj igen och även få lungorna uppkallade igen så jag med säkerhet vet att det inte är något mer som spökar. Ska väl inte vara något och hoppas att allt blir bättre med antibiotikan bara drygt när det tar så mycket på krafterna att gå även om det bara är korta sträckor och bli ansträngd för ingenting. Hoppas inte den långa flygresan till staterna spökar med att heller. 

Är nu på flyger och har startat den första star wars filmen, alla sju finns så lär ju kunna hålla mig olympernas hela vägen i alla fall. Hoppas dock på att kunna sova några timmar då det är morgon när jag kommer till USA. Förhoppningsvis är filmerna sövande och jag somnar fortare än jag anar. Fantastiskt att det finns wifi på planet dock bara gratis i femton minuter men jag ska inte klaga kunde varit utan helt. Nu är det drygt sex timmar kvar innan jag mellanlandar i Doha för att vänta där i två timmar för att sedan ta det sista flyget till JFK som jag inte vet hur långt det är känns skrämmande långt dock. Men men får ta en timme i sänder och underhålla mig bäst jag kan och försöka sova så mycket som möjligt. Antar att vilan är bra för läkningen, inte den skönaste positionen att sova i bara. Nu är det svart dags för mat och sen blir det nog att försöka sova en stund. 

Bangkok 3/5

Så alla mina planer på att lämna Asien natten som gick gick i stöpet. För vad jag trodde skulle bli en kort visit till sjukhuset för att försäkra mig om att allt var okej för att flyga blev ett 24+ timmars besök. Första doktor sa att jag kunde flyga men ville bara konsultera en lung doktor. Så efter att ha kastats runt hos en massa doktorer, provtagningar och röntgen säger de att jag inte är i skick för att flyga så var inte mycket att göra än att avboka mitt flyg och skjuta upp alla planer ett par dagar. Hoppades på att idag få lämna sjukhuset tidigt då de bara ville göra en röntgen på morgonen och sen skulle jag kunna åka tillbaka till mitt hotell. Men nu är klockan halv tre och jag är fortfarande kvar på sjukhuset med dropp i armen för att få antibiotika. Jag känner mig okej vilket gör att allt det här känns galet onödigt men har fått lunginflammation och de vill inte att jag lämnar här förens det är bättre. Men doktorn sa att jag kund råka efter denna omgången antibiotika och sen enbart ta dem i piller form. Hoppas verkligen att han håller sitt ord och att jag får komma härifrån. Första natten någonsin jag behövt stanna över natten och blivit inlagd är självklart när jag är själv och på andra sidan jorden från familj och vänner. Men tur att det finns wifi så jag kan prata med familjen och tv med filmer annars hade det varit omöjligt att hålla sig förnuftig. Nu säger droppet att det vara är en halvtimme kvar och sen ska det vara klart. Håller alla tummar och tår. Sjukvården här är fantastisk och de gör ett bra jobb bara drygt att de är så grundliga för att ta reda på vad som är fel. Känns så drygt när man är själv och inte har någon att prata med. Hoppas verkligen på att få komma härifrån inom den närmsta timmen. 

Sängarna här är inte gjorda för långa personer...Har jag ryggen höjd på sängen är benen för långa och når botten 🙈

Bangkok 2/5

Har sagt hejdå till hanoi och Vietnam, sagt hejdå till Mikaila som jag har fått dela tio underbara veckors resande med. Grymt glad att vi träffades på Koh Tao för mer än tio veckor sedan och har hållit ihop sedan dess. Helt otroligt att man kan hitta en så bra vän och umgås 24/7 utan att slå ihjäl varandra. Är nu tillbaka i Bangkok efter tre månaders resande runt Sydostasien. Mycket har hänt sedan jag för första gången tog en taxi från flygplatsen in till centrala Bangkok. Då var jag vettskrämd och nervös för vad jag hade att vänta mig, samtidigt som spänningen var på topp. Denna gången var det med lite sorg och tacksamhet jag sitter i taxin på väg till Khao San road. Då var jag livrädd nen exalterad för vad jag hade att vänta mig och nu är jag bara ledsen att behöva lämna denna delen av världen. Fått uppleva så grymt mycket och har fått lära mig så otroligt mycket, både om mig själv och den värld vi lever i. Fått se fattigdom och överflöd, och fått se att det inte alltid krävs pengar för att man ska vara lycklig. Så många av de människor jag träffat utan pengar har varit några av de lyckligaste jag mött. Så tacksamma och tillmötesgående. Men nu har tre månader nått sitt slut här i Sydostasien och inatt bär det av till New York för tio dagar för att träffa min värdfamilj igen. Ska bli grymt kul att träffa dem igen.

Fascinerande hur lätt det är att träffa nya människorovs få nya vänner i denna delen av världen. Tog skytrain från flygplatsen till phaya thai och därifrån skulle jag ta en taxi. Ser en tjej som även hon ska ta en taxi och jg frågar vart hon ska och visar sig att vi ska till samma ställe så jag frågar om hon vill dela taxin för att halvera priset. Vi kommer att prata och visar sig att hon har ett dubbelrum då hennes vän skulle kommit igår men inte kom förens idag. Så hon frågar om jag vill dela rummet vilket jag tacksamt tackar ja till. Kände mig lite krasslig när vi kom tillbaka tillvitelser så tog en dusch och gick upp och satte mig på taket där det fanns pool och bar. Somnade i en av solstolarna och vaknar med hög feber och kände mig allmänt dålig. Går och lägger mig instängda en stund för att sedna vakna och fortfarande ha hög feber. Ger mig tillslut av till sjukhuset för att kolla upp vad som var fel och visar sig efter flera timmar att det är en bakterie infektion och då jag måste flyga ut inatt skulle enbart oral medicinering inte funka då det tar 48 timmar att verka. Får istället en spruta med antibiotikan plus vanliga tabletter. Kom inte tillbaka till hotellet förens efter midnatt igår. Men idag är det betydligt bättre och fick en bra nattsömn. Känns skönt att jag mår bättre och hoppas det inte ska vara några problem hos återbesöket hos doktorn idag och inte heller några problem vid tullen när jag kommer till USA då jag har antibiotika med mig. Får hålla tummarna att de inte har något emot det. 

Tre månader här i Sydostasien har nått sitt slut och det är dags att säga adjö till värmen. Har verkligen älskat att få resa runt såhär och fått träffa så många underbara människor på min resa. Hoppas att jag i alla fall får möjlighet att träffa någon av de många nya vänner jag fått. Lämnar inatt Asien men hoppas att kunna komma tillbaka i en snar framtid för att åka till alla de ställen jag inte hade möjlighet att åka till men också komma tillbaka till några av mina favoritställen. See you again asia!